H&M-gruppen om World Cotton Day
Idag är det World Cotton Day. H&M-gruppens miljöchef, Cecilia Strömblad Brännsten, reflekterar över hur vi kan ta steg mot en mer hållbar bomullsindustri.
Ekologiskt odlad bomull efterfrågas av allt fler. Det är bra. Men i dag odlas inte ens en procent av världens bomull ekologiskt. Möjligheten att öka den produktionen radikalt är tyvärr begränsad. Därför är det viktigt att vi satsar på skalbara och realistiska lösningar som kan påverka hela industrin i rätt riktning.
Bomull är en naturlig, förnybar och biologiskt nedbrytbar fiber som vi gärna har i kläder, hemtextil och möbler. Industrin försörjer mer än 300 miljoner människor, men är förknippad med utmaningar. I dag arrangerar världshandelsorganisationen WTO och FN därför historiens första World Cotton Day, för att sätta fokus på dessa utmaningar och bomullens utvecklingsmöjligheter.
Förutom att det är en klimatintensiv gröda är bomullsplantan törstig. Och det är inte bara när bomullen växer det går åt mycket vatten, utan även senare i processen. Risken för skadeangrepp på bomullsskördar är också stor, vilket är en orsak till att syntetiska bekämpningsmedel används, och ibland överanvänds. Dessa kemikalier försämrar såväl jordmånen som den biologiska mångfalden och leder till hälsorisker för odlarna. Dessutom är kemikalieanvändningen dyr, vilket försvårar för odlare att få en lönsam verksamhet.
Tvångsarbete och barnarbete är andra risker och H&M-gruppen har därför förbjudit bomull från Uzbekistan. Våra leverantörer har undertecknat ett avtal där de förbinder sig att för vår räkning inte köpa uzbekisk bomull, men vi kan däremot inte säkerställa att leverantörer inte köper in uzbekisk bomull för andra varumärkens räkning, vilket i sin tur gör att det finns en teoretisk risk att bomull från Uzbekistan skulle kunna hamna i våra produkter.
Med dessa utmaningar i bakhuvudet, vad menas med mer hållbar bomull? Många varumärken, inklusive H&M-gruppen, lutar sig mot definitionen som den globala icke-vinstdrivande organisationen Textile Exchange förordar som fastställer att mer hållbara bomullsfibrer är ekologiska, återvunna eller kommer från mer hållbara odlingar kopplade till exempelvis Better Cotton Initiative. 2020 kommer all vår bomull vara framtagen på ett mer hållbart sätt.
Ekologisk bomull odlas utan syntetiska bekämpning- och gödningsmedel vilket bidrar till bättre jordmån, mindre utsläpp av växthusgaser, stärkt biologisk mångfald och bättre hälsa för bomullsodlaren. Den odlas utan genmodifierade grödor, är tredjepartscertifierad och hålls separerad från bomullsfält till färdig produkt. H&M-gruppen en av världens största användare av ekologisk bomull.
Men att enbart låsa fast sig vid ekologisk bomull skulle hindra utvecklingen av en mer hållbar bomullsindustri. Ekologisk bomull står för mindre än en procent av världens bomullsodling och är i dagsläget endast en mindre, nischad verksamhet utan möjlighet att skalas upp i den takt och omfattning som krävs för att kunna påverka bomullsindustrin som helhet. Ekologisk bomull ger mindre skördar och kräver större landområden än konventionell, samtidigt som certifieringskostnaderna är höga. Dessutom råder det brist på fröer som lämpar sig för ekologiskt odlad bomull. Branschinitiativet Organic Cotton Accelerator (OCA) arbetar för att hitta lösningar på dessa utmaningar.
Flera varumärken satsar också på bomull kopplad till den ideella organisationen Better Cotton Initiative (BCI) som hjälper bomullsodlare att använda mer miljövänliga, samt socialt och ekonomiskt hållbara, odlingsmetoder. BCI siktar på att nästa år ha stöttat fem miljoner bomullsodlare att ställa om till smartare odlingstekniker, vilket motsvarar 30 procent av den globala bomullsproduktionen. Eftersom angreppssättet är skalbart och holistiskt är BCI en av de största bidragande faktorerna till en bättre bomullsodling globalt. Att fem miljoner bomullsodlare världen över optimerar sin användning av syntetiska bekämpningsmedel påverkar mer än att ett fåtal bomullsodlare helt slutar med bekämpningsmedel. På detta sätt kan kunder känna sig trygga med att de stöttar en mer ansvarstagande bomullsproduktion.
För att bomullsindustrin som helhet ska bli mer hållbar behövs följande:
Gör hållbar bomull mer hållbar
Vi tjänar inte på att ställa olika bomullsstandarder mot varandra – de både ryms och behövs för att bomullsindustrin ska förbättras – men de behöver stärkas. Det kräver engagemang från såväl varumärken, organisationer och bomullsproducenter. Det behöver bli mer lönsamt för odlaren att ställa om till mer hållbar odling. Och medan användningen av mer regenerativa odlingsmetoder behöver öka gäller motsatsen för syntetiska gödnings- och bekämpningsmedel, vatten och energi.
Lyssna till bomullsodlaren
Det behövs tillförlitlig information om vilken miljömässig och social inverkan olika bomullstyper har, men är enbart en bit i det komplicerade pussel som behöver läggas. Minst lika viktigt är att lyssna till vad den enskilde bomullsodlaren anser sig behöva för att förändring ska ske i deras vardag och på deras bomullsfält.
Kommersialisera återvinningsteknologier och hitta alternativ till bomull
Trots flera positiva initiativ behöver vi i större utsträckning gå över till återvunna material och fibrer med mindre negativ inverkan på människa och miljö. Det kräver både uppskalning av befintlig återvinningsteknologi och nya tekniklösningar som möjliggör materialåtervinning i större skala och utan att kvaliteten försämras.
Spåra bomull från fält till fabrik
Vissa standarder är kopplade till ett massbalans-system där bomullen inte hålls separerad hela vägen från fält till fabrik. Det kan liknas vid när man köper förnybar el då man bidrar till en renare elproduktion snarare än att säkerställa att en specifik el hamnar i sin egen elkontakt. Det varumärken kan säkerställa är att den mängd bomull som behövs för deras tillverkning köps in, men inte att den hamnar i just deras sortiment. Den bomull som H&M ber sina leverantörer beställa kan alltså lika gärna hamna i en tröja från ett annat varumärke. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv gör det ingen skillnad – det viktiga är att förbättringar sker på bomullsfälten, för bönderna och omgivande natur – men det försvårar för kunden att fatta välinformerade köpbeslut. Men ökad spårbarhet får inte ske på bekostnad av större tillgänglighet och snabbare uppskalning av mer hållbar bomull, vilket massbalans-systemet möjliggör.
Bomull som klassificeras som mer hållbar är utan tvekan betydligt mer hållbar än konventionell, och det är positivt att allt fler varumärken går över till sådan bomull. Men vi behöver hitta lösningar som ytterligare förbättrar för såväl bomullsodlare som miljö, samtidigt som konsumenter kan fatta välinformerade beslut.